Nya tider

Som ni ser har vi påbörjat en välbehövlig ansiktslyftning som på intet sätt är klar än. Men det är en start och kan förhoppningsvis även bli en nystart rent skrivmässigt för undertecknad. Under tiden vi renoverar går det utmärkt att följa Bloggokrati på Twitter.


/J. Nyström

Ps. Det finns någonstans en stor humor i att kvinnan som inte direkt har byggt sin politiska karriär eller sitt varumärke på sin omdömeskänsla går ut och kritiserar andra för just dåligt omdöme... Apropå kasta sten i hus av glas... Ds.

Bara timmar kvar!

Nu är det bara timmar kvar innan vi vet vem och vilka som styr Sverige de kommande fyra åren. Som ni ser har vi gjort några smärre förändringar i länklistor, videofält etc.

Häng med hela natten.

/Bloggokrati

Vem tycker vad om EMU, Försvaret och skatterna?

Vi fortsätter på den inslagna vägen och presenterar idag ytterligare tre frågor från vår valenkät. Frågorna kommer följa i tre enskilda inlägg här under. Idag är det fyra dagar kvar innan vallokalerna stänger. Vill du ha full koll på hur det går på söndag timme för timme, minut för minut? Då ska du se till att vara med oss på Bloggokratins valvaka. Vi kommer att köra hela söndagen från morgonen fram tills dess att vi har en segrare. Vi ger er all information ni någonsin behöver i form av twitterflöden, tv-sändningar och egna analyser. Lägg till Bloggokrati bland era favoriter och häng med på söndag!

Ps. har du ännu inte bestämt dig för hur du ska rösta? Kolla igenom våra frågor och gå in på valpejl.se och kolla deras eminenta valkompass! ds. 

/J. Nyström

EMU!

I år är det 7 år sedan Sveriges befolkning röstade nej till ett svenskt EMU-medlemskap. Finns
det anledning att genomföra en ny omröstning under kommande mandatperiod och i så fall
varför/varför inte?

Feministiskt Initiativ(FI):  

Vi tycker att det är viktigt att respektera utfallet i folkomröstningen om EMU. Tio år
efter folkomröstningen kan en utvärdering göras och först därefter kan eventuella krav om ny
folkomröstning ställas.

Centerpartiet: 

Under nästa mandatperiod vill vi tillsätta en utredning om EMU för att förutsättningslöst analysera erfarenheterna från eurosamarbetet, EU:s hantering av den finansiella krisen samt för- och nackdelar för Sverige att stå utanför samarbetet. Centerpartiet ska ta ställning i EMU-frågan i samband med en partistämma. 

Kristdemokraterna:  

Ja, det är rimligt att folket ges möjlighet att under nästkommande mandatperiod ta ställning till Euron, efter att efterdyningarna av finanskrisen har lagt sig och man tydligt kan se hur länderna inom Eurozone klarade av att hantera krisen, jämfört med länder utanför.

 

Moderaterna: 

Moderaterna är för ett svenskt EMU-medlemskap men frågan om en ny folkomröstning är för tidigt väckt. Vi respekterar valresultatet från 2003 men vill under nästa mandatperiod göra en grundlig analys och värdera effekterna av svenskt utanförskap från euron speciellt efter finanskrisen. Den exakta tidpunkten för en ny folkomröstning kan inte bestämmas innan en bred majoritet av riksdagens partier är överens om att en sådan ska äga rum.

Folkpartiet:

Ja. Det blir tydligt att Sverige förlorar allt mer i politiskt inflytande av att inte ha euron
som valuta. Viktiga frågor om Europas framtid beslutas utan att Sverige får sitta med vid
förhandlingsbordet. Dessutom underlättar den gemensamma valutan handeln, vilket är
särskilt viktigt för en liten och exportberoende nation som Sverige Folkpartiet vill att det
hålls en ny folkomröstning under kommande mandatperiod. Sverige bör införa euron så snart
som det är lägligt med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i Sverige och eurozonen.

 

 

Socialdemokraterna:

Inför valet har den rödgröna oppositionen givit ett klart besked. En rödgrön regering kommer inte att genomföra en folkomröstning om införande av euron under nästa mandatperiod 2010 - 2014. Vi respekterar folkomröstningsresultatet och de utfästelser som gavs i samband folkomröstningskampanjen 2003. Det är olyckligt att Fredrik Reinfeldt inte kan ge ett klart besked om hur den borgerliga regeringen kommer att hantera frågan. Folkpartiet vill stressa in i euron. Moderaterna vägrar att lämna klart besked. Signalerna från övriga allianspartier är minst sagt mångtydiga.

 

 

Miljöpartiet:

Nej, det står i kölvattnet av den ekonomiska krisen än mer klart att Sverige har tjänat på att
stå utanför den EMU. Det är en styrka att vi har en självständig valutapolitik, vilket svenska
folket även fastslog i en folkomröstning och vi anser att detta beslut ska ligga fast.

 

 

Sverigedemokraterna:

 Nej, det finns ingen anledning att ha en folkomröstning om ett svenskt EMU-medlemsskap. En övertygande majoritet av Sveriges befolkning vill inte gå med i EMU och därför ser vi ingen som helst poäng i att ha en folkomröstning. Sverigedemokraterna är helt emot införandet av euro i Sverige eftersom vi anser att Sveriges centralbank Riksbanken bättre vet hur den svenska peningpolitiken ska skötas än vad motsvarande centralbank inom EMU vet. Sverige kommer inte att tas hänsyn till då räntor och liknande ska höjas eller sänkas utan Sverige kommer att negligeras då man endast tittar på de stora ekonomierna.

Försvaret!

I juni i år avskaffades den allmänna värnplikten i fredstid. Samtidigt har Sverige omkring 1000
personer i internationella insatser runt om i världen. Hur kommer det moderna svenska försvaret
att se ut om just ert parti får makten att bestämma detta?

Feministiskt Initiativ(FI):  

Det har vi inte tagit ställning till men vår allmänna hållning är att vi vill se en utveckling av
global mänsklig säkerhet, bort från föreställningar om militär säkerhet. Det förutsätter stopp för
militär upprustning, stopp för vapenexport och omställning av krigsmaterielproduktionen till civil
produktion.

Centerpartiet: 

- Väl fungerande insatsförsvar som kan hantera olika slags krissituationer, både i Sverige och i utlandet.
- Frivillig rekrytering till försvarsmakten, öppen för både kvinnor och män. Värnplikten ska vara vilande i fredstid; pliktskyldigheten att kallas in till försvarstjänstgöring ska bara gälla vid kristider och både män och kvinnor ska omfattas av systemet.
- Utvecklat EU-samarbetet inom ramen för den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, t ex genom att förstärka EU:s civila snabbinsatsförmåga, förbättra den civil-militära samverkan och samarbetet mellan EU och NATO.
- Fortsatt svensk insats i Afghanistan – den hjälper afghanerna att få stabilitet och demokrati i landet och ser till att hjälpinsatser och förnödenheter kan nå fram.
- Stärkt roll för hemvärnet. Vi är öppna för att ge dem fler uppgifter, både militära och civila. Särskilt strävar vi efter att hemvärnets roll som stöd för civila samhället förstärks. Många är exemplen när hemvärnet varit till stor hjälp vid civila kriser.

Kristdemokraterna:  

Vi vill fortsätta den utstakade vägen, där vi går från ett invasionsförsvar baserat stor numerär, till ett insatsförsvar med hög kvalitet. Vi är positiva till att Sverige har god förmåga att solidariskt hjälpa utsatta människor på internationella fredsuppdrag, även när det gäller mer komplicerade operationer som i Afghanistan. När det gäller den värnpliken bör det noteras att den bara är vilande. Den kan återinföras i händelse av skymningsläge och ofred, som kräver att Sverige åter ställer en stor numerär på fötter.

 

Moderaterna: 

Moderaterna vill stärka Sveriges försvarsförmåga och öka antalet insatsberedda förband. Vi vill fortsätta utvecklingen mot ett användbart försvar med hög tillgänglighet, redo att sättas in både inom och utanför Sveriges gränser. Försvaret ska vara anpassningsbart och snabbt kunna sättas in där det behövs. Detta kräver välutbildade förband med hög beredskap och kvalificerad utrustning. En förutsättning är att vi fortsätter reformen av Försvarsmaktens personalförsörjning med anställda och kontraktsanställda förband. 

Folkpartiet:

Den tekniska utvecklingen och de ökande kraven på tillgängliga, militära förband
gör att massarméernas tid nu är förbi. Så gott som alla europeiska länder har nu låtit
plikttjänstgöringen bli vilande i fredstid. Folkpartiet vill ha ett försvar som är anpassat
till dagens hotbilder och snabba händelseförlopp. Genom ökad operativ tillgänglighet blir
försvaret bättre på att möta kriser och konflikter med kort varsel. Arméstridskrafterna ska
bestå av stående förband och kontraktsförband. Endast en mindre andel av soldaterna ska vara
heltidsanställda. Flygstridskafterna ska ha en kvalificerad förmåga att genomföra stdir, från
lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer. Marinstridskrafterna ska verka i vårt närområde
genom att skydda svenska intressen till havs. Fartygsförbanden ska uteslutande vara stående
förband.

 

Socialdemokraterna:

Den borgerliga regeringens beslut att avskaffa värnplikten forcerades fram och underlaget blev bristfälligt. Avskaffandet skedde utan den breda politiska samsyn som bör eftersträvas vid denna typ av förändringar. En rödgrön regering vill genomföra en förutsättningslös översyn av hela försvarsmaktens personalförsörjningsystem efter ett år. Vidare anser vi att det ska finnas ett tydligt folkrättsligt mandat för de fredsbevarande operationer som Sverige deltar. Ett mandat givet av FN:s säkerhetsråd ska alltid eftersträvas; av hänsyn till folkrättens krav och för operationernas legitimitet och säkerhet. Sveriges agerande måste prövas från fall till fall.

 

Miljöpartiet:

Utgångspunkten för Miljöpartiets försvarspolitik är att det svenska försvaret ska omvandlas
från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar. Vi ställer oss positiva till att
personalförsörjningen baseras på frivillighet framför plikt och rekryteringen bör breddas
inriktas på att kompetenser som kvinnor och barns deltagande, inte minst i ljuset av FN:s
resolution 1325 och 1820.

Sverigedemokraterna:

I vårt Sverige har vi ett starkt och flexibelt försvar. I vårt Sverige skall hela landet kunna försvaras. I vårt Sverige har vi ett försvar som väcker förtroende i vår omvärld. I vårt Sverige ligger den militära och säkerhetspolitiska tyngdpunkten på den egna nationen och vårt närområde. I vårt Sverige kan vi känna oss stolta över en välutrustad, modern och effektiv försvarsmakt.
I dagens Sverige utgör nedrustningen av det svenska försvaret ett allvarligt hot mot vår frihet och självständighet. Att delar av vårt land idag står helt oförsvarade är oacceptabelt. I dagens Sverige har försvarspolitiken ett alltför starkt fokus på internationella insatser. Insatser som riskerar att förvärra snarare än förbättra vårt säkerhetspolitiska läge.
Som ett första steg mot ett starkare och effektivare svenskt försvar lovar Sverigedemokraterna att under den kommande mandatperioden prioritera arbetet för att få igenom följande förändringar:
En upprustning av försvaret. Försvarets ekonomiska förutsättningar har försämrats under ett antal år. Minskade försvarsanslag och en försämrad köpkraft i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsförsvar gör att den svenska försvarsförmågan på allvar kan ifrågasättas. Den svenska nedrustningspolitiken måste få ett slut. Sverigedemokraterna kräver en upprustning av det svenska försvaret!
Ett återinförande av värnplikten. Värnplikten bidrar till att stärka landets totala försvarskapacitet och fyller därtill en viktigt fostrande och social funktion. Försvarsmakten skall bemannas av militär yrkespersonal, kontraktsanställda, civilanställda samt värnpliktiga. Värnpliktsutbildningen skall bestå av en kortare grundutbildning. En påbyggnadsutbildning genomförs för dem som avser att söka fast anställning, delta i utlandstjänst eller ansluta sig till de nationella skyddsstyrkorna. För kvinnor skall anställning eller utbildning inom försvaret fortsatt ske på frivillig basis.
En successiv avveckling av den militära insatsen i Afghanistan. Sverigedemokraterna lägger den militära och säkerhetspolitiska tyngdpunkten på Sverige och dess närområde. Vi ser med skepsis och oro på utvecklingen mot ett upptrappat krig med en allt mer omfattande svensk och internationell militär närvaro i Afghanistan. Det svenska engagemanget bör ges en tydlig inriktning mot civil krishantering och humanitärt bistånd. Så länge de svenska soldaterna är kvar i Afghanistan skall de dock ges största möjliga stöd och bästa möjliga förutsättningar att klara sitt uppdrag och upprätthålla sin egen säkerhet.

Inkomstskatten!

Om ert parti får makten efter nästa val hur kommer ni då att förändra den svenska inkomstskatten?

Feministiskt Initiativ(FI):  

Det har vi inte tagit ställning till.

Centerpartiet: 

Centerpartiet vill satsa ytterligare 10 miljarder på jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare, utöver de 70 miljarder som redan genomförts under mandatperioden. Vi vill även sänka den statliga inkomstskatten med 5 procentenheter för att minska de skadliga marginaleffekterna i skattesystemet. Kompetensutveckling och engagemang kommer på så vis att löna sig bättre samtidigt som svensk konkurrenskraft stärks.

Kristdemokraterna:  

Vår främsta prioritet blir att fortsätta sänka inkomstskatten för pensionärer. Skatten på pensionärer har under mandatperioden sänkts i två steg, och den 1/1 2011 sänkt den ett tredje steg (totalt 10,5 miljarder). Kristdemokraterna har varit pådrivande när det gäller de skattesänkningar som genomförts, och står även framgent som garant för en fortsatt sänkning. I takt med att det skapas ekonomiskt utrymme, vill vi även sänka inkomstskatten för i första hand låg- och medelinkomsttagare, så att man får behålla mer av lönen.

 

Moderaterna: 

Under den gångna mandatperioden har vi gjort flera förändringar i skattesystemet. Den största reformen har varit jobbskatteavdraget som gett alla låg- och medelinkomsttagare nästan en hel månadslön i sänkt skatt. Vi har även sänkt skatten på pensionsinkomster i flera omgångar. Vi vill genomföra fler skattesänkningar på pensions- och arbetsinkomster men endast om de kan ske på ett sätt som inte äventyrar de offentliga finanserna. 

Folkpartiet:

Sverige har världens högsta marginalskatt på arbetsinkomster. I dag ligger den som mest på
59 procent och vänsterblocket vill höja den ännu mer. Folkpartiet vill göra så att ingen ska
behöva betala mer än hälften av en löneökning i skatt. Därutöver vill folkpartiet fortsätta
att sänka inkomstskatten för pensionärer och för dem som arbetar i den mån statsfinanserna
tillåter.

 

Socialdemokraterna:

Ett ökat reformutrymme ska gå till fler jobb och starkare välfärd - inte till nya stora skattesänkningar. Om den ekonomiska utvecklingen är god vill vi avskaffa pensionärsskatten helt under nästa mandatperiod. Samtidigt vill vi betona att det är skatterna som finansierar välfärden. Därför står valet mellan nya stora skattesänkningar eller investeringar i skola, vård och omsorg.

 

Miljöpartiet:

Vi kommer avskaffa pensionärsskatten som innebär att pensionärer idag beskattas högre än
löntagare. Samtidigt som de med låga eller medelinkomster får oförändrat skatteläge får de
med inkomster över 40 000 kronor i månaden bidra lite mer till den gemensamma välfärden

 

Sverigedemokraterna:

Vi tycker att de skattesänkningar som alliansen infört under den här mandatperioden är bra och vi har inga planer på att förändra dessa.

Till alla bergssäkra och tvivlande väljare. Här har ni svaren!

Ja då börjar det minst sagt att dra ihop sig. Om en vecka och en dag så ska vi ta och stänga igen valrörelsen för den här gången. Ett faktum så får vissa att sucka av välbehag över att slippa debatter, konstig TV-reklam och märkliga utspel om allt mellan himmel och jord. Andra lär dock kippa efter andan i panik eftersom de är allt annat än övertygade om vem eller vilka som egentligen är bäst lämpade att styra vårt avlånga land de närmaste fyra åren. Till båda grupperna kan vi på Bloggokrati säga lugn. Lugn, bara lugn, det finns gott om tid att ta in och värdera åsikter och löften och sedan fatta beslut om vad just du ska rösta på.

För att underlätta ytterligare för våra läsare och för att försöka göra skäl för vårt, något svulstiga, epitet "din ciceron i politiken" kommer här svaren ni väntat på. Vi skickade ut frågor som vi gissade att just ni ville ha svar på och svar fick vi. Inte av alla dock. Vänsterpartiet och Piratpartiet har till dags dato inte inkommit med några svar och får då stå sitt kast helt enkelt. Från samtliga andra tillfrågade partier har vi fått svar. Vi kommer enligt en gammal god tradition att publicera svaren efter den ordning som den kom till oss. Det parti som svarade först får alltså sina svar publicerade först. Samtliga svar är helt oredigerade och alla partier har fått exakt samma frågor. Nu kör vi!

Den första frågan lyder:

På valdagen om drygt en månad kommer, enligt SCB, 30 % av Sveriges unga, mellan 15-24
år, att vara arbetslösa. Hur ska ni få ner ungdomsarbetslösheten under nästa mandatperiod? 

Av utrymmesskäl kommer svaren i inlägget under.

*******************
#valet2010

Så löser partierna ungdomsarbetslösheten!

Feministiskt Initiativ(FI):  

Fi vill att fler utbildnings- och lärlingsplatser ska erbjudas arbetslösa ungdomar så att de har
möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet.

Centerpartiet: 

Trösklarna för unga att få sitt första jobb är alldeles för höga. Vi har redan halverat arbetsgivaravgiften för unga, men mer kan göras:
- Möjliggör sk avstampsjobb till lägre lön under ett år för unga under 26 år – på så vis kan ungdomar lättare få in en fot på arbetsmarknaden.
- Stärk kopplingen mellan skola och arbetsliv genom lärlingsjobb på gymnasiet och studentjobb, praktik och metorskapsprogram vid sidan av universitetsstudier.
- Förändra LAS turordningsregler så att unga får chansen.
- Konkurrensutsätt arbetsförmedlingen – inför jobbpeng som följer den arbetslöse och jobbonus till den aktör som förmedlar ett nytt jobb. Ungdomar tjänar på en effektiv förmedling av nya jobb.
- Halvera momsen för tjänsteföretag, såsom restauranger och frisörer, där många unga får sin första anställning.

Kristdemokraterna:  

Kristdemokraterna står helhjärtat bakom de sänkta arbetsgivareavgifterna för yngre som genomförts under mandatperioden. Att höja skatten med ca 10 miljarder för yngre, som vänsterpartierna vill, vore ett ödesdigert misstag. Sedan handlar det naturligtvis om att ha en skola i absolut toppklass, så att Sverige har möjlighet att hävda sig i den stenhårda internationella konkurrensen. Vi vill även utveckla lärlingsutbildningen, så att eleverna ska kunna gå i skolan och samtidigt ha en anställning som lärling i ett företag. Vi är även positiva till ungdomsavtal, efter fackförbundet Metalls modell, där särskilda introduktionslöner införs för ungdomar som anställs inom industrin. Arbetet kombineras med företagsförlagd utbildning. Vi vill även ge Arbetsförmedlingen resurser för fler starta-eget-bidrag för unga.

 

Moderaterna: 

Arbetslösheten bland unga är en utmaning som vi tar på stort allvar. Unga är särskilt utsatta i krisens spår. Det finns viktiga strukturella problem att att itu med, inte minst på grund av att problemet har funnits på svensk arbetsmarknad oavsett konjunktur. Vi hade en hög ungdomsarbetslöshet även under förra mandatperioden, trots superkonjunkturens kraftiga tillväxt. Samtidigt är det viktigt att ha rätt problemställning. Till exempel är det många heltidsstuderande som faktiskt räknas in i ovan nämnda statistik. Det förminskar dock inte problemet.

Flera reformer är viktiga. För det första måste vi fortsätta att hålla arbetsgivareavgifterna för unga under 26 år på en låg nivå. Det är helt kontraproduktivt att fördubbla arbetsgivareavgifterna som de rödgröna föreslår: en höjning på 10,6 miljarder kronor 2011. För det andra är skolan avgörande: vi måste ha en kunskapsskola i Sverige som långsiktigt förebygger ungdomsarbetslöshet. Ett annat område berör matchningen: vi måste stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad, skola och näringsliv. Vi vill satsa på lärlingssystem, praktikplatser och förstärka utbildningsinsatser så att alla som vill och kan arbeta ska ha möjlighet efter egen arbetsförmåga.

Slutligen behöver en offensiv jobbpolitik för att fler företag ska starta, stanna och växa i Sverige. Starka statsfinanser är viktigt för jobben i välfärden. Långsiktiga besked i energifrågan är viktigt för jobben i industrin

Folkpartiet:

Alliansregeringen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och infört helt slopad
arbetsgivaravgift för unga som varit arbetslösa i sex månader. Det gör det lättare för unga
att få in en fot på arbetsmarkanden. Folkpartiet vill också införa lärlingsutbildningar. Det är
bättre att unga får en lärlingsanställning med lägre lön, än att de fastnar i socialbidrag. I dag
går 9000 ungdomar lärlingsprogram inom ramen för gymnasieskolan. Folkpartiet vill bygga
ut lärlingsutbildningarna kraftigt under nästa mandatperiod. De ska kunna genomföras också
utanför gymnasieskolan.

 

Socialdemokraterna:

Redan vid det första regeringssammanträdet efter en rödgrön valseger ska vi avskaffa det nuvarande aktivitetsförbudet. Förbudet innebär att unga arbetslösa utan jobb måste vänta i tre månader på aktiva insatser. Vi anser att unga arbetssökande ska få hjälp redan första dagen i arbetslöshet. Vi vill avskaffa arbetsgivaravgiften vid anställning av en arbetslös ungdom. Vi vill skapa 20 000 utbildnings- och praktikplatser för ungdomar.

 

Miljöpartiet:

Vi behöver ett kunskapslyft i form av fler utbildningsplatser i både högskola, komvux
och lärlingsutbildningar för att ge unga den kompetens som efterfrågas på dagens
arbetsmarknad. Under och efter utbildning ska unga ges en fot in på arbetsmarknaden
genom praktikplatser och vi vill inrätta ett särskilt traineeprogram i välfärden för överföring
av erfarenheter från de som är på väg i pension till de som är på väg in i arbetslivet. För
de unga som är långtidsarbetslösa vill vi inför ett första-jobben-avdrag som innebär att
arbetsgivaren får dra av 2/3 av lönen på skatten i upp till ett år.

 

Sverigedemokraterna:

I dagens Sverige är trösklarna till arbetsmarknaden alltför höga för den som är ung eller har hamnat i utanförskap. I dagens Sverige konkurreras svenska löntagare ut av billig importerad arbetskraft och svenskar diskrimineras till förmån för nyanlända invandrare.
Som ett första steg mot en rättvisare och mer välfungerande arbetsmarknad lovar Sverigedemokraterna att under den kommande mandatperioden prioritera arbetet för att få igenom följande förändringar:

• En ökning av antalet undantag från turordningsreglerna. De svenska turordningsreglerna har kommit till under en tid där rörligheten på arbetsmarknaden var liten. Dagens arbetsmarknad kräver anpassning efter dagens förutsättningar. Genom att öka antalet undantag som företag kan göra från turordningsreglerna, gör vi arbetsmarknaden mer rörlig, hjälper företagen att våga anställa fler och tar bort den orättvisa tröskel som turordningsreglerna innebär, inte minst för ungdomar.

• En skärpning av reglerna för arbetskraftsinvandring. Trots den rekordhöga arbetslösheten har regeringen öppnat upp Sverige för en massiv och närmast oreglerad arbetskraftsinvandring. Det överskott på tillgänglig arbetskraft som detta tillsammans med den enorma asyl- och anhöriginvandringen skapat, utgör ett allvarligt hot mot de svenska löntagarnas intressen och leder på sikt till lönedumpning, försämrade arbetsvillkor och ökad arbetslöshet bland svenskar. Sverigedemokraterna vill därför kraftigt skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring till att endast omfatta en mindre mängd personer med kompetens som inte går att finna inom landets gränser.

• Satsa mer på lärlingsjobb så att fler företag kan anställa ungdomar. Det är en viktig reform som både kommer att ge ungdomar jobb, arbetserfarenhet och utbildning inom yrket. 

**************

#Valet2010

Låt oss tala klarspråk om det som varit oundvikligt sedan mars 2007.

"Det började som en skakning på nedre däck, det fyllde oss väl mer med häpnad än med skräck..." Sällan har väl Mikael Wiehe varit så träffsäker i sin musikaliska gestaltning av politikens sköna skådespel. För omväxlings skull beskriver just dessa fraser inte ett kallt och cyniskt högerparti, som är mer brukligt i Wiehes fall. Det är istället den socialdemokratiska rörelsen som får sägas spela huvudrollen i den moderna sagan om Titanic, världens modernaste osänkbara skepp.

Idag är det 15 dagar kvar till riksdagsvalet. På 15 dagar hinner det hända mycket och facit får vi först på natten mot den 20 september. Dock blir det allt tydligare för var dag som går att det projekt, som skulle stavas Förnyelse och som påbörjades den där marsdagen 2007, totalt har havererat. Mona Sahlin fick ett förtroende baserat på ett löfte som hon inte har kunnat hålla. Det är dags att tala klarspråk om det som snart sagt varje svensk listat ut. Mona Sahlin är inte rätt person att leda vare sig den Socialdemokratiska rörelsen eller Sverige.

Hon inledde sitt ordförandeskap i det parti som var störst i Sverige. Hon kan komma att lämna samma post i ett parti som blivit ett i mängden. Med tal om förnyelse och öppet ledarskap började hon det arbete som vi ser frukten av idag. Ett arbete som lett till att landets största parti förvandlats till ett gäng ja-sägare som hamnat i ett samarbete som enbart är en belastning. Sahlin klarade av att tysta sina kritiker länge och väl, men nu börjar till och med det gamla gardets syrliga kommentarer att släppas igenom den Socialdemokratiska valmaskinens filter.  Dessutom blir det allt mer desperata tilltagen i valrörelsen ytterligare en bekräftelse på att något är väldigt fel i den socialdemokratiska rörelsen. Hade man trott på sin egen politik hade detta, på gränsen till pinsamt låga agerande, inte behövts.

Det fanns i början en tro på förändring, en tro som nu snarare har bytts ut mot regelrätt panik. Till och med Sahlins närmast krets har börjat inse vart åt det barkar och ser sig nu om efter alla stående möjligheter till diskret reträtt. Få högre medarbetare syns tillsammans med Sahlin vid offentliga utspel, opinionssiffrorna sjunker för var dag som går och ett av de största dragplåstren under valrörelsen packar väskorna och flyr, hals över huvud, till andra sidan Atlanten. För att återgå till Wiehes ord, "sen lämna råttorna skeppet för att söka sig mot land..."

Ser man till det rent politiska arbetet är det inte så märkligt att opinionssiffrorna för Mona Sahlin rasar. Hon har ägnat de gångna tre åren åt att smyga igenom en politik samtidigt som hon högt och ljudligt har kritiserat den Alliansregering som hon pinsamt många gånger har norpat sin politik från. Vi har sagt det förr, det är inte förnyelse det är feghet.

Inför valdagen går det inte att blunda för att Mona Sahlin är vårt lands tredje minst omtyckta partiledare. Den tredje minst omtyckta partiledaren leder det parti som fortfarande ser sig själva som det enda statsbärande partiet. Det är dags att öppna både ögon och ordbok. Förnyelse behövs och det är fort sett ur rörelsens perspektiv. Förnyelse innebär att man tänker om, tänker framtid och står upp för sina egna idéer och sin egen politik. Just detta behöver personen som leder oppositionsarbetet under de närmaste fyra åren tänka på från morgonen den 20 september.

Den personen kommer inte att heta Mona Sahlin.   

/J. Nyström

****

Kanske läge att lägga lite energi på fakta?

I dagens SvD går det att läsa att Maria Wetterstrand och hennes MP vill satsa mer pengar på klimatet. Ett ganska självklart utspel i en valrörelse av ett parti som har miljön som huvudfråga kan det tyckas. Men man undrar lite över hur mycket tid de har lagt ner på att kolla fakta innan utspelet. Wetterstrand säger nämligen att:

"- Vi är bland de länder i världen som har störst behov av att ställa om från fossil energi."

Nja. Att få bort de fossila bränslena i Sverige är en mycket god tanke, som de flesta nog ställer sig bakom. Men det påstådda akuta behovet av en omställning är väl något överdrivet. Sveriges totala energiproduktion utgörs till 90% av kärnkraft och vattenkraft. Endast ett par procent av energiproduktionen kommer från fossila bränslen som olja. Exemplevis värm endast fyra procent av de svenska småhusen upp av olja. Så vi kanske ska hejda oss en aning med larmrapporterna om vårt lands behov av att ställa om från fossila bränslen?

Därmed inte sagt att MP inte har en poäng. Samtliga länder med någon form av planeringsförmåga bör arbeta för att avskaffa sitt beroende av fossil energi. Vår bilpark är, som de flesta länders, fortfarande beroende av fossila bränslen. Och oljan är klart negativ både ur miljö- och politisk säkerhetssynpunkt. Men tonläget bör nog skruvas ner en aning i just det här fallet.

/J. Nyström 

Min dräng hade också en dräng och båda var de uppenbarligen inkonsekventa...

Den socialdemokratiska läran har ju som bekant lite svårt att fästa i huvudstaden. Storstadsborna väljer snarare alliansen eller S gröna kamrater MP. Nu ska de bli ändring på detta har man förstått redan sedan valrörelsen startade. Sahlin sommmarpratar på söder och idag publicerar den dynamiska duon Jämtin/Batljan idén om en kollektivtrafiksbutler. Ja, visst kan riktigt se James framför sig nersnubblandes för trapporna på Odenplan… S har planer på att inrätta allt ifrån dagis till kylrum för mat i de, uppenbarligen enorma, outnyttjade lokaler som finns i anslutning til tunnelbanan. Det kan ju tyckas vara en liten fin idé att Stockholmarna ska få hjälp i sin stresiga vardag. Problemet är dock, som så många gånge förr denna valrörelse att detta redan är gjort. Det heter RUT-avdrag och är ett förslag som S gjort till sitt främsta hatobjekt i diverse utspel de senaste månaderna.

Just RUT-avdraget talar Företagarnas VD och chefsekonom väldigt gott om på dagens brännpunkt. De menar att det tillsammans med ROT-avdraget har skapat ca 18 000 nya jobb på ETT år! Det Känns ju, för oss lekmän, ändå som en rätt ok siffra vad det gäller nya jobb. Detta vill alltså S ta bort, för att… ja, för att… för att det bland annat bara gynnar höginkomsttagare tydligen. De nya tjänsterna som S har kommit på och som alltså ska finnas i tunnelbanan kommer tydligen att vara den nästintill unika kobinationen bättre och billigare. Och skulle folk ändå inte ha råd så menar Carin Jämtin att: "Även om de kanske inte har råd med en del tjänster så gynnas ju alla av bättre förskolelösningar och annan service" Och vad exakt skulle skillnaden vara om denna bättre service kom sig av ett redan existerande förslag? Det känns väldigt märkligt rent resursmässigt att gå till val på att avveckla något som redan existerar för att sedan skapa ett system som är identiskt med det avvecklade…?

En annan pikant detalj är inledningen till debattartikeln i DN. Där står det följande: "Vi ska rasta hunden och fixa i trädgården" I min betraktelse verkar det som om det döljer sig en möjlighet för den stressade Stockholmaren att få hjälp att rasta hunden i S förslag? Det är intressant eftersom ett i princip identiskt förslag från Centerpartiet för några månader sedan sågades ordentligt av S. Då pratades, från socialdemokratiskt håll, det om det fullkomligt absurda i att utöka RUT-avdraget till att även innefatta hundrastning. Man skrattade åt Maud Olofsson och hennes helt galna förslag. Ett förslag som nu alltså uppenbarligen ska infogas i S eget lilla program för storstadens medborgare.

De vill ju så väl, men det blir liksom lite galet när saker som man hårt motarbetat nu ska göras om till egen politik. Trovärdigheten får sig onekligen en törn. Om man vill vinna storstadsröster kan det vara läge att komma med egna visioner om framtidens Stockholm istället för att kapa andras förslag, som man dessutom har bespottat och hånat i offentlighetens ljus.

/J. Nyström

Snart har vi svaren ni väntar på!

När partiledarna och skattelöftena till Sveriges pensionärer avlöser varandra uppe på Södermalm så är även dialogen i Bloggokratins mailbox i full gång. Svaren har så smått börjat trilla in kan vi avslöja. Förhoppningsvis håller trenden i sig under början av veckan, så att vi kan presentera partiernas svar för er så snart som möjligt.

För övrigt har Bloggokrati bara några mindre kommentarer på helgens retoriska slag på söders höjder.

Reinfeldt lever på sin trovärdighet och på sin och och Borgs förmåga att sköta rikets finanser. Vi ser på intet sätt någon anledning för dessa herrar att sluta sätta rikets finanser i främsta rummet, men det vi kan konstatera är att mantrat: "om ekonomin tillåter" onekligen känns väldigt torrt och något visionshämmande... ett mantra som för övrigt tycks ha rotat sig ganska så djupt även i motståndarlägrets vokabulär. Återstår att se vilka som kan få till den där ekonomin så att den verkligen tillåter lite visionära utsvävningar de kommande fyra åren.

I Sahlins tal idag uppenbarade sig dock en mening som Bloggokrati inte riktigt kan släppa. Sahlin var noga med att påpeka att Alliansens genomförda skattesänkningar har styrt Sverige mot en försämrad välfärd och att detta var något som Socialdemokratin ville sätta stopp för. En något märklig formulering om man betänker att det parti som Sahlin är ordförande för har valt att rösta JA till flertalet av dessa jobbskatteavdrag. Har insikten om skattesänkningens förskräckliga effekt på välfärden kommit som en uppenbarelse den senaste veckan, eller är det så att man gärna vill blidka de mest lojala trupperna samtidigt som man krasst har insett det omöjliga i att hålla fast vid världens högsta skatt för löntagare?

/J. Nyström
******

SSU kanske ska hejda sig lite med stenarna...

Så var vi där igen. Bloggokrati har tagit upp det förut och nu får vi alltså anledning att återkomma till ämnet. Det är politiskt smutskastning det handlar om. Något som framstående företrädare för socialdemokratin har varit ute i pressen och fördömt. Deras fördömanden gällde framförallt de påstådda påhopp som de borgerliga partierna i allmänhet och Moderaterna i synnerhet hade ägnat sig åt. Påhopp som hade riktat sig mot deras partiordförande, Mona Sahlin. Det var "förtalsbrev", "Tobleroneattacker" och en massa annat som rörelsen inte alls tyckte var passande i den politiska debatten. Företrädare för SSU gick till och med ut i en debattartikel i Aftonbladet och höjde rösten mot både SVT och Moderaterna. Det får vara slut på dessa hemska påhopp menade Jytte och Mattias från rörelsens ungdomsförbund.

De senaste dagarna har denna kör av fördömande röster dock varit väldigt tysta. SSU som, bortsett från att vara S ungdomsförbund, även är LO:s dito tycks exempelvis inte ägnat detta en endaste liten viskning. Märkligt tycker vi på Bloggokrati, om vi ser till vad som kritiserades när borgarna och SVT kom med slag under bältet på stackars Mona. Såhär skrevs det i debattartikeln:
       "Nej, detta handlar egentligen inte om Mona Sahlin. Det handlar om något mycket större. Det handlar om vilket politiskt klimat vi vill ha i Sverige. Ska vi alla, public service och övrig media såväl som politiskt aktiva följa en från Karl Rove utstakad väg bort från det sakpolitiska samtalet." 

Jag vet inte exakt hur SSU, eller LO för den delen, menar att uppochnervända, försämrade bilder av regeringsföreträdare och ord som "Dunderdumt", "Megafel" och "Dumsnålt" ska gynna det sakpolitiska samtalet. De kanske har en förklaring och då är vi inte sena att lyssna. Fram tills dess kanske det kan vara på sin plats att erkänna att samtliga partier i det här landet ägnar sig åt smutskastning i någon form, även så oskuldsfulla rörelser som Socialdemokratin. Det är politik vi pratar om här, tävlan om makten över Sverige. Det vore således klädsamt om SSU och andra inom S knep igen och slutade peka finger åt allt och alla för att de är elaka när de i själva verket är precis lika goda kålsupare själva.

Om de behöver hjälp med att hitta andra ämnen att prata om så kan Bloggokrati tipsa om att vi exempelvis har en osund ungdomsarbetslöshet, halvtaskigt företagsklimat, skyhöga skatter och en respekt för den personliga integriteten som lämnar mycket övrigt att önska. Om vi nu ska ägna oss åt det sakpolitiska samtalet alltså...


/J. Nyström
******* 

It has begun...

Sådär. Nu är årets frågor till partierna skickade. Nu väntar vi med spänning på vilket parti som levererar sina svar först. Håll noga utkik, för snart börjar vi presentera svaren som just du behöver inför ditt val den 19:e september.

/Bloggokrati

Veckans bloggokratimelodi!

Dags för en klassiskt inslag här på Bloggokrati...

Veckans bloggokratimelodi är ett stycke som vi har tänkt ska fungera som en liten påminnelse om SCB:s statistik som visar att ungdomsarbetslösheten i Sverige fortfarande ligger på 30 %. Onekligen något att bita i för det block som kammar hem valsegern den 19:e september.

Lyssna, dansa loss lite och fundera samtidigt på hur vi ska skapa fler jobb åt unga. Slopa LAS kanske...?




/Bloggokrati

Välriktad friskolekritik...?

Lite humor är det ändå i den kritik som Vänsterpartiet framför på söndagens debattsida i DN. Ordförande Ohly och riksdagsledmoten Rossana Dinamarca skriver upprört att friskolor i Sverige är sedelpressar åt aggresiva aktiebolag. Som det första exemplet på dessa utsugare till friskolekoncerner nämner Ohly och dinamarca företaget Pysslingen förskolor och skolor AB. Bolaget äger skolor med ca 11000 elever och har närmare 2000 anställda. Det finns dock en liten detalj kring företaget som får oss på Bloggokrati att undra lite över hur det står till med kamratsämjan i det rödgröna samarbetet. I företagets styrelse återfinns nämligen ett välbekant namn, advokaten, föredragshållaren, deckarförfattaren, kändisfotbollsspelaren, styrelseledamoten och riksdagsledamoten Thomas Bodström. Ni vet han som även är ganska så involverad i det socialdemokratiska partiet. Det parti som Vänsterpartiet alltså har någon form av politiskt samarbete med. Nu har Bodström förvisso fått kritik för detta tidigare, även av företrädare för sitt eget parti, men det går ändå inte att bortse från att det just är Pysslingen som får ståta som första exempel på det V anser vara sedelpressar för aggresiva aktiebolag. Man undrar ju lite hur väl eventuella samtal mellan företrädare för V och Thomas Bodström kommer fortlöpa...

Sen tillkommer ju ytterligare en detalj med Vänsterns utspel. Nämligen den att de övriga två partierna inte delar deras åsikt i frågan. Men de kanske kan komma överens om ett gemensamt förslag efter lite diskussion kring frågan. Varför inte låta Bodstöm sköta den...?

/J. Nyström

***

Dagens tips!

I vår jakt på intressana länkar ramlade vi över denna fiffiga tjänst. Valpejl heter den och drivs genom ett samarbete mellan SR och SVT. Här kan du plocka fram just de kandidater som du vill titta lite närmare på innan du gör dina tre val den 19e september.

Där kan man hitta fakta kring lite allt möjligt om politiker runt om i landet. På nästan ingen tid alls fann vi tex att Johan Tolinsson,  socialdemokratisk riksdagskandidat från Halland, har använt sig ut av ROT-avdraget. Vi fick också reda på att Martin Nyberg, Miljöpartist från Finnspång, gärna skulle segla lite oftare och att Marléne Lund Kopparklint, Moderat från Karlstad, har trygghet som sin viktigaste valfråga och att hennes favoritmat är rårakorna som hennes dotter lagar.

Fantastisk sida för oss alla som vill veta lite mer om annat än Burkaklädda lärare och pensionärernas skattesituation. Tack för det SR och SVT. Gå in och hitta just din kandidat innan den 19:e september!

/J. Nyström

Vi har fått nog!

Nu har Bloggokrati fått nog. Nog av hängmattor, rosévin, pocketdeckare, sommarkryss, getingar, sommarpratare och ouppdaterade bloggar. Nu är det lite mer än en månad kvar till valet och därför tar vi oss i kragen och börjar leverera. Vi kommer att uppdatera vår länkmeny, så att den innehåller allt ni behöver veta inför valet. Vi kommer även att skicka frågor till samtliga, enligt vår högst subjektiva bedömning, aktuella partier som kandiderar till Sveriges riksdag. Förhoppningsvis kommer vi även att kunna presentera ett lite mer lokalt grepp på politiken. Dessutom håller vi som bäst på med ett litet projekt med arbetsnamnet ”Visionärerna”. Vad det består av får ni förhoppningsvis ta del av inom en inte allt för avlägsen framtid.


Det var en liten lägesrapport över vad vi egentligen sysslar med här på Bloggokrati. Håll utkik efter mer info från er ciceron i politiken!

/Bloggokrati

Avgångsrykten kan bli verkligen i rörelsen snarare än man anar...

Så fick vi då vatten på vår kvarn snarare än vi kanske hade anat. Bloggokrati tog så sent som i förra veckan upp Socialdemokratins reaktion på det sk. ”förtalsbrev” som spridits om Mona Sahlin. Hög som låg gick de ut i rörelsens namn och fördömde allt vad smutsigt kampanjande och elaka påhopp hette. SSU gick längst fram och höll moralens och etikens fana högt. Tydligen är minnet bra men kort hos rörelsens medlemmar.

Idag svalde Expressen hela det bete som oppositionens, förvisso mycket skickliga presstrateger, hade planterat om Maud Olofssons påstådda avgång. Det pratades om initierade källor och röster inom ”centerrörelsen”. Alla hade de samma budskap, Maud avgår efter valet oavsett utgång. Huruvida detta blir verklighet eller ej vet troligtvis ingen, knappt ens Maud Olofsson själv. Vi har en mer än het valrörelse framför oss och ett val i september som ser ut att bli ett av de jämnaste på bra länge. I ett sådant läge kan vad som helst hända. Vad som helst. Att dagen, då Olofsson, som alla partiledare i en demokrati, lämnar sin post, kommer kan vi vara säkra på. Låt oss dock hoppas på att den dröjer och att hon och Centern innan dess lyfter sig och gör ett bra val den 19:e september. Det behöver både centerrörelsen och Sverige!

Om vi återgår till det inledande ämnet så har vi dock lite kvar att gå igenom. På frågan om hur Sahlin ställer sig till påståendet om att S har planterat uppgifterna om Olofssons avgång får media ett skratt till svar. Mona påstår sig inte känna till någonting om saken och  säger sig bara ha läst om saken i Expressen. Gott så. Ingen kan väl tro att en partiledare skulle vara så urbota korkad och erkänna vetskapen om en ev smutskastning. Men häri ligger någonting större. Sahlin kunde, om hon hade haft den goda smaken, varit betydligt mer neutral i sin kommentar. Skippat skrattet och gjort en kommentar om allvaret med riktade smutskastningskampanjer. Om hon hade haft något intresse av det vill säga.

Sanningen är att Mona är lika beroende av denna typ av kampanj i valrörelsen som alla andra partier. Det är politik de ägnar sig åt. Politik i en tid då ideologi och partiprogram flyter allt längre bort mot horisonten. I ett sådant läge hamnar man på den mer eller mindre smutsiga arenan förr eller senare. Det riktigt ”smutsiga” som tangerar gränsen för det patetiska är Monas och Socialdemokratins agerande på denna arena. Först beskylla alla och envar för att vara omoraliska och utstuderat elaka mot Mona Sahlin och sen själva stå med dynga upp till knäna. Det är inte bara patetiskt, det är också högst ovärdigt Sveriges största parti.

Ska vi själva ägna oss och oförblommerad ryktesspridning så lägger vi snarare en krona eller två på att den partiledare, vars avgång är närmast förestående, arbetar för vårt lands största parti. Denne partiledare valdes mot löfte om ett ”nytänk” i partiet och om återtagen regeringsmakt. Det förstnämnda har vi inte sett mycket av och regeringsmakten är snarare längre bort idag än den var den marsdag kvinnan i fråga, med bred majoritet, valdes till att leda det parti som är närmast synonymt med statsapparaten i vårt land. Den breda majoriteten lär nog bli mindre för var dag som går. Det ska bli mycket intressant att se hur rörelsen agerar den dag då tålamodet är slut. Kommer SSU att gå i täten med etikens fana även då...?


/J. Nyström

Vem ska trösta Mona?

Gråt och tandagnisslan. Den socialdemokratiska rörelsen verkar ha gått man ur huse för att gråta ut över den hemska, otäcka behandlingen av sin partiledare. Alla verkar ha bestämt sig för att vara genuint elaka mot stackars Mona om man får tro rörelsens företrädare. Nu senast är det SSU:s två ledstjärnor, Jytte Guteland och MattiasVäpse, som menar att Aktuellt ägnar sig åt vuxenmobbning när de analyserar Monas agerande som partiledare.

Innan dess har i stort sett vartenda bekant S-ansikte dragits fram för att sälla sig till snyftkören över alla påhopp på Mona. Nu senast har de fördömt det sk. ”förtalsbrevet” eller ”smutskastande kedjebrevet” om ni så vill. S påstår sig ha ”spårat” brevet till en moderat kommunpolitiker och höjer tonläget ordentligt i sina krav på ett moderat fördömande.

Bloggokrati har tidigare varit inne på detta brev (här) och lägger inget större värde i påståendet att detta skulle vara en produkt skapad av en moderat kommunpolitiker. Han må ha spridit det men vår gissning är att upphovsmannen är en kreativ, flitigskribent på ett välkänt Internetforum. Dessutom ska tilläggas att det mesta som står i detta sk. Smutsiga ”förtalsbrev” faktiskt tangerar sanningen på skrämmande många punkter. Det tar upp en del av S moderna historia, som säkerligen är allt annat än smickrande för rörelsen, men inte desto mindre sann för det.

Guteland och Väpse tar upp Karl Rove i sin artikel för att riktigt skrämmas. Mannen som låg bakom valframgångarna för George W Bush ses av många som en smutskastningens mästare. Att kunna koppla samman honom med Moderaterna är en våt dröm för S i sin kritik mot det nya ”hemska” klimatet i svensk politik. Vi på Bloggokrati har dock några små tips som vi tänkte dela med oss av.

För det första kan man tycka vad man vill om Rove och hans metoder. Det går dock inte att komma ifrån det faktum att han faktiskt vann val, vilket är ett av de mest primära målen med partipolitik.

För det andra så pratar vi här om partiledaren för Sveriges största politiska parti. Mona Sahlin gör anspråk på att bli statsminister i det här landet. Hon har arbetat med politik hela sitt vuxna liv. I den rollen hon har får man faktiskt förvänta sig angrepp mot både sitt ämbete och sin egen person, det ingår i jobbet. I en tid då varenda mätning visar ett sjuknande förtroende för Sahlin som statsministerkandidat är ”offerrollen” kanske inte det ultimata valet. Det vore mer klädsamt om Sahlin och socialdemokratin slöt leden och lämnade det offentliga gråtandet bakom sig. Du blir nämligen inte statsminister genom att vara den som folk tycker mest synd om. Du blir statsminister genom att agera på ett sätt som inger förtroende och som gör att en majoritet av svenska folket lägger sin röst på dig den 19:e september.

Avslutningsvis vill vi återknyta till SSU-artikeln om det de kallar ”vuxenmobbning”. Självklart står det SSU fritt att rikta kritik mot något de anser fel. Dock bör man vara lite försiktig med tonläget. Ungdomsförbunden har alltid legat i framkant när det kommer till kampanjer med tvivelaktig utformning. Inget fel i det i våra ögon, det är del av charmen med ungdomsförbunden och fyller en viktig funktion i det politiska spelet. Att då som SSU gå ut och rikta kritik åt både vänster och (framförallt!) höger rimmar dock lite illa.

Det ska bli väldigt intressant att bära med sig denna kritik från SSU:s håll när valrörelsen nu börjar rulla igång på allvar.

/J. Nyström

Vem värnar värnplikten?

Idag är en mer än unik dag i vårt lands historia. Den allmänna värnplikten, med hela 109 år på nacken, försvinner från och med midnatt. Om detta hade jag planerat att författa ett litet inlägg där jag skulle ta upp det i mina ögon uppenbara farorna med avskaffandet. När jag imorse, som vanligt, inledde dagen med frukost och SvD:s ledarsida insåg jag snabbt att de hade levererat så pass kloka ord i ämnet att övriga kommentarer är överflödiga. Därför uppmanar jag härmed att läsa och begrunda följande artikel:


Förtida farväl till värnplikten

Något vi däremot inte vill lämna okommenterat är den debattartikel som också publicerades i dagens SvD. Det är företrädare för den rödgröna oppositionen som beskyller försvarsminister Sten Tolgfors för att kasta sten i glashus. Just den rödgröna fascinationen för glashus ska vi återkomma till inom kort, men redan nu tänkte vi titta lite på de rödgrönas egen försvarspolitik.


Artikelförfattarna betonar att det finns en spricka i regeringen angående försvarspolitiken och vill samtidigt gärna slå sig för bröstet över att de själva är överens kring detaljerna för NBG 2011. Om detta stämmer är vi här på Bloggokrati de första att lyfta på hatten och gratulera det faktum att de tre oppositionspartierna är överens om någonting överhuvudtaget och i synnerhet en försvarsfråga! Det är annars inte så lätt att se enigheten hos oppositionen. Låt oss titta på några exempel på detta:

Tittar man bara på de lösa formuleringarna på respektive partis hemsida, under fliken Försvarspolitik, skiljer sig uppfattningarna avsevärt partierna emellan. MP vill exempelvis ”avveckla försvaret helt på sikt”. S är något luddigare men säger sig ex vilja se ”ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete” och ”en fortsatt utveckling av säkerhetstänkande från civilt till militärt”. Vänsterpartiet anser att ”vårt militära försvar ska ha en folklig förankring och motsvara det säkerhetspolitiska läget”. Inte ens den mest fundamentalistiska pacifist kan påstå att vi är i ett säkerhetspolitiskt läge där man, som MP vill, kan avveckla försvaret helt. Eller?

Afghanistanfrågan är en annan punkt där den påstådda enigheten inte heller är riktigt glasklar. Vänstern anser att de svenska trupperna ska dras tillbaka helst nyss. MP är inne i ett svåröverskådligt resonemang kring styrkan, där det verkar positivt inställda om än med x antal reservationer. S däremot vill ha kvar trupperna, i alla fall under överskådlig tid. De menar att ett snabbt tillbakadragande, som deras oppositionskollegor manar till, skulle ”leda till inbördeskrig och ökat förtryck”.

Gällande försvarsindustrin tycks det inte heller finnas någon enighet bland de rödgröna. S säger sig vilja ”värna en inhemsk, svenskbaserad försvarsindustri med hög teknologisk standard.” MP vill däremot ”skära kraftigt krigsmaterielanslaget och upphöra med JAS-leveranserna.”

De rödgröna har onekligen mycket åsikter om det svenska försvaret. Särskilt samstämmiga är de dock inte. Då är det onekligen lite märkligt att beskylla regeringen för att vara oense och Sten Tolgfors för att kasta sten i glashus. När ens eget golv är täckt av glassplitter ska man skruva ner tonen lite i sina beskyllningar av andra. Ett litet tips bara från oss på Bloggokrati…

/J. Nyström

**

Här är Centerns chans!

I gårdagens riksdagsdebatt blev det tydligt att den rödgröna oppositionen har riktat in sig på Centerpartiet. Mona Sahlin kallade Maud Olofsson för feg och pratade om det ”före detta gröna partiet”. Oppositionens nuvarande ledstjärna, Wetterstrand, följde i samma spår som sin oppositionskollega. Enligt analyser och kommentarer har dessa båda partier riktat in sig på att ”krossa” Centern, som det så fint heter i svensk media. Målet är att putta ur Centern ur riksdagen och genom detta ta bort alla möjligheter för Alliansen att bilda regering.



Maud Olofsson har samtidigt, absolut inte gnällt, men ändå framlagt viss irritation över att moderaterna tar upp allt för mycket av mediautrymmet och att de mindre allianspartierna därför har vissa svårigheter att nå ut med sin politik. Vad kunde då komma lägligare än en attack från vänster.


Genom att MP och S (och kanske även han som egentligen inte fick vara med) riktar sina blickar och sina politiska attacker mot Centerpartiet får Maud Olofsson det mediautrymme som hon menar har saknats henne under en period. Vi på Bloggokrati är övertygade om att en attack från vänster, om den pareras på rätt sätt, är det bästa som kan hända ett parti som Centerpartiet. Nu kan Olofsson, Carlgren, Torstensson, Johansson och de andra slipa på sina allra bästa argument till varför man ska välja just Centerpartiet och inte något av de rödgröna samarbetspartierna.

När oppositionen pratar om chockhöjda kilometerskatter kommer Centerpartiet att få möjlighet att tala om att de är det enda gröna parti i det här landet med en verklighetsförankrad miljöpolitik för det tjugoförsta århundradet. När oppositionen pratar om höjda arbetsgivaravgifter kommer Centerpartiet få en möjlighet att berätta att de är partiet som har visionerna om hur man bäst löser ungdomsarbetslösheten. När Mona Sahlin pratar, eller pratar bort, det faktum att hon vill öka skattetrycket för de flesta svenskar kommer Centerpartiet att få möjlighet att tala om hur man bäst arbetar för fler företagare i Sverige och hur man inom Alliansen kommer att fortsätta arbetet med att sänka ett av världens högsta skattetryck.

De kommer att få en möjlighet till utrymme, men som politiker får man inte utrymme till skänks man tar det! Det måste både Centerpartiet och Kristdemokraterna bli betydligt bättre på. De båda har tvivels utan visionerna för hur man vill att det framtida Sverige ska se ut, men som väljare måste man få höra det också.


/J. Nyström
***

Sahlin, Glashusbyggande & nytänkande analyser!

I och med dagens partiledardebatt tänkte även vi på Bloggokrati ta bladet från munnen och ge oss in i valrörelsen på vårt eget lilla sätt. Det kommer vi att göra genom fler och mer kontinuerliga inlägg och även genom lite mer ambitiösa, analyserande inlägg. Vi kommer även snart att presentera ett upplägg likt det vi hade inför fjolårets EU-parlamentsval. Det vill säga ett antal frågor riktade till samtliga aktuella partier som kandiderar till Riksdagen 2010. Mer om detta inom kort.


Ett annat inslag som kommer inom kort är en betraktelse över Sveriges riksdagspartier. Vi kommer att ta dem i storleksordning och börjar då självklart med svensk politiks svar på ”the big red machine”, Socialdemokraterna. Var står S? Vad vill S? Och så ska vi gå igenom byggförfarandet när det gäller glashus.

Hörs igen inom kort!

/J. Nyström

 
*****

Vems ärenden går TV4?

Morgonens nyhet, att Alliansregeringen nu har gått om oppositionen, har behandlats lite olika i svensk media. Vissa tidningar, som Aftonbladet, kör nyheten långt ner på sin hemsida, ungefär i höjd med artiklarna om dansande djur och plusartiklar om nya recept. Expressen har lyft upp den något och analyserar lite lagom åt båda håll. Svenska Dagbladet toppar sin hemsida med nyheten.

Däremot har TV4 tagit ett lite nytt grepp. På sin text-TV-sida skriver de att Alliansen nu har gått om. Dock lägger de till en egen rubrik, på första sidan, med varningen att "Inte säkert att Alliansen leder".  Läser man artikeln så blir man varse att statsvetaren Sören Andersson vid Göteborgs universitet varnar för att undersökningen ligger inom en felmarginal. Han säger också att allt handlar om hur man ställer frågorna till de personer som deltar i undersökningen.

Denne Andersson har självklart helt rätt. Det handlar helt klart om hur man ställer frågorna och om hur stor differensen mellan blocken är. Frågan man inte kan låta bli att ställa sig är dock varför TV4 aldrig tidigare, när Oppositionen har legat före i opinionsmätningarna, har gått ut med denna typ av varning. Samma uppmanande ord, angående exempelvis de frågor som ställs, borda väl ha presenterats tidigare i så fall, om nu TV4 finner det så oerhört viktigt att informera sina tittare om reglerna och eventuella missförstånd vid opinionsmätningar...?

Nu är detta en enskild mätning och allt för stora växlar ska självklart inte dras utav denna. Dock förtjänar den att uppmärksammas på precis samma sätt som alla andra mätningar som sköljer över oss nästintill dagligen. Dessutom är den ett mycket gott tecken för alla oss med visioner om ett starkare och bättre Sverige. Nu hoppas vi bara att de efterföljande mätningarna följer samma trend!

/J. Nyström

Toblerone eller inte toblerone...

Innan vi ens hann höra gonggongen var första ronden igång. Mats Odell gick tvivels utan ut hårt med en rak höger riktad rätt mot Socialdemokratins svagaste punkt, deras egen moderna historia...

"– Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket. " Så uttryckte sig alltså kommunminister och tillika finansmarknadsminister Odell om de rödgrönas miljardregn över landets kommuner. Historien får avgöra lämpligheten i ett sådant uttalande, men det belyser två saker väldigt tydligt.

För det första. Om någon hade tvivlat så är valrörelsen igång på allvar. Dagens storm visar att tonen kan bli hård, för att inte säga lite smutsig. Något som, enligt oss här på Bloggokrati, inte enbart är av ondo. Svensk politik har varit en mellanmjölkens kamp på tok för länge nu. Vi behöver lite nerv och motsättningar för att öka både temperaturen och intresset. Dessutom ska ingen försöka inbilla oss att partiet, som nu är ute i var och varannan tidningsartikel och kräver ursäkter av i princip alla människor som någon gång kallat sig borgerliga, inte har ett batteri av precis samma typ av uttalanden i rockärmen.

För det andra sätter Odells uttalande, vare sig Östros och Sahlin vill det eller inte, fokus på fakta. De Rödgröna har sluppit undan kritik på tok för länge nu. Det tog alltså över 500 dagar att komma överens om infrastrukturen. I debatt efter debatt har vi hört deras mantra om att förslag och finansiering ska presenteras i april. När april väl kommer vad händer då? Jo då ska det helt plötsligt presenteras i Maj.

Det är dags att tala klarspråk nu Wetterstrand, Ericsson, Ohly och Sahlin. Det är dags att berätta för alla oss som ska rösta den 19e september exakt hur ni ska ha det. En politik vars enda ingrediens är kritik mot en sittande regering är inte bara urvattnad den är på gränsen till bedräglig.

/J. Nyström

500 dagar och fortfarande ingen enighet...!

Tänk ändå att det äntligen är april. Som vi har väntat på just april. I flera långa, mörka, ganska kalla månader har vi gått och väntat på just denna månad. Vi har väntat på våren, på värmen, på ljuset och på att saker och ting verkligen ska börja på riktigt. Många av oss har väntat på att valrörelsen ska kicka igång på allvar, att vi ska få se förslag, debatter och utspel men också på att vi för första gången i svensk politisk historia ska få se två tydliga block ställas mot varandra i kampen om regeringsmakten.

Tyvärr tycks det som om vi får vänta ytterligare några veckor. Kanske till och med längre än så. I fredags skulle ju den rödgröna oppositionen ha inlett sina ”eniga” utspel genom att hålla pressträffar runt om i landet för att presentera sina gemensamma infrastruktursatsningar. Dessvärre så ställdes dessa in då parterna ännu inte var helt överens om den lilla detaljen finansieringen av dessa satsningar. Det kan kanske tyckas vara en mindre detalj att de inte kunnat enats kring en finansiering. Problemet är bara att de har haft snart ett och ett halvt år på sig att komma överens.

De rödgröna fördjupade samarbetet kan dateras till den 9 december 2008. De har alltså haft över 500 dagar på sig att sträva efter ett enda ord. Enighet. Och de har misslyckats. De kan inte ens enas kring finansieringen av deras gemensamma infrastruktursatsning. Om infrastrukturen är ett problemområde som inte har gått att lösa på 500! dagar, hur ska det då gå med skatter, skola, försvar, sjukvård, jobb, integration...?

Dock verkar även en rödgrön höna kunna hitta ett och annat korn. Det finns faktiskt, tro det eller ej, områden där de är överens. Idag har man kunnat läsa, här bla, om att de rödgröna faktiskt är överens om att skapa nya naturreservat i Stockholmsområdet... Med all respekt för eventuella naturreservats vara eller icke vara, men det är ingen fråga som du bygger seriösa allianser på, än mindre ett regeringssamarbete.

Det är dags att en gång för alla faktiskt kräva lite riktiga svar från de politiker som påstår sig vara kompetenta och redo nog för att ta över en regeringsmakt. Vi har väntat i över 500 dagar nu och det är 147 dagar kvar till riksdagsvalet. Vi på Bloggokrati kommer med spänning att följa denna påstådda enighet och vi förväntar oss svar. Det är vi övertygade om att resten av Sveriges befolkning också gör!

******************************************************

För övrigt är det med viss förvåning vi läser Claes Borgströms arga inlägg på Politikerbloggen om det påstådda bluffbrevet från Mona Sahlin, som nu tydligen cirkulerar i  olika politiska kretsar. Bloggokrati tog, som så många andra, del av detta sk. brev för flera månader sedan. Nu undrar vi och säkerligen många med oss hur information som uppenbarligen är sann kan ses som otäckt förtal av Borgström mf? Dessutom blir saken än märkligare om man tittar på hur Borgströms eget parti brukar bedriva ”smutsiga” kampanjer i valrörelser. Här är några exempel på hur det brukar se ut. Så släpp sargen Borgström och kom in i matchen.

/J. Nyström