söndag, april 05, 2009

Vi vet väl alla vem som ska kasta första stenen...?




Sådär ja. Det tog inte många dagar innan det förtroende som för ca en vecka sedan var mycket stort nu bara tycks bli mindre och mindre för var dag som går. När alla andra läskunniga människor snabbt insåg att Wanja, och övriga styrelsen med henne, totalt hade misskött sitt uppdrag så var ljudet ett annat från både S- och LO-kollegor. För några dagar sedan hette det alltså att LO-styrelse, Sahlin och med henne hela SAP hade förtroende för Wanja som LO-ordförande. Idag påbörjade Sahlin nedmonteringen av det förtroendet genom att säga att Wanja nog bör avgå från sin post i AMF's styrelse. 

Alla läskunniga inser ju snabbt att detta är ett desperat försök att slänga den obekväma lasten överbord. Kan man låta Wanja gå på plankan kanske man kan vända uppåt i oppinionssiffrorna igen. Första steget blir att få bort henne från AMF nästa steg blir LO. När man petat henne därifrån så är det väl en smal sak att byta ut henne även i Verkställande Utskottet, eller?

Jo, själva sopandet med kvasten blir nog inte så svårt men frågan är om LO's och SAP's väljare verkligen är så lättlurade? Till skillnad från sin ordförande har LO-medlemmarna inga större problem att läsa, ta in information och därefter bilda sig en egen uppfattning. I både LO's och partiets medlemmars analys spelar nog både LO och framförallt Partiordförande Sahlin en betydligt större roll än de själva vill kännas vid. Att Sahlin stått upp för Wedin och sedan, utan att blinka, vänder henne ryggen ses nog inte på med blida ögon av hennes egna medlemmar. Det finns få saker den svenska väljarkåren tycker så illa om som kappvändare och ser man till Sahlin är det svårt att hitta något annat ord som beskriver hennes agerande.

Ytterligare en försvårande faktor får man om man väger in det interna motståndet mot Sahlin. Skånedistriktet, fö. partiets största, har ända sedan dag ett varit ytterst tveksamma till Sahlin som ordförande. Under de senaste månaderna har man tagit varje tillfälle som givits för att vädra detta missnöje offentligt. Det var tydligt vid kalabaliken kring samarbetet med miljöpartiet och företrädare för LO' skånedistrikt var snabba med att kräva Wanjas avgång efter AMF-avslöjandet. Genom att Sahlin nu går ut och ändrar sig i frågan om hon har förtroende för Wedin eller ej så ger hon skånedistriktet rätt. Hon skänker dem ytterligare en seger och försvagar sin egen ställning som partiordförande.

Genom sin ambivalens och sitt oförblommerade kappvänderi, i AMF-frågan, har Sahlin undergrgävt sin egen ställning ytterligare och i förlängningen skadat det Socialdemokratiska partiet. Att göra sig av med inkompetenta medarbetare är, sett som isolerad händelse, ingen "big deal". Räknar man däremot ihop Sahlins totala agerande sedan hon tillträdde som partiordförande finns det nog all anledning att ta sig en funderare på om det inte snart är Sahlin själv som finner sig omringad av samma ryggtavlor som hon nu är med och vänder åt LO-ordföranden?

/J. Nyström
- - - - - - - - - - - - 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar