Ideologi på agendan i kvällens Agenda tack!

I kväll inleds valrörelsen.

Debatten mellan Statsminister Reinfeldt och Oppositionsledare Sahlin i SVT:s Agenda är ofrånkomligen en startpunkt för en av de mest spännande valrörelserna på mycket länge. Det är en, för svensk politik, unik valrörelse på många sätt. För första gången har vi två tydligt uttalade politiska block som kämpar om makten och dessutom finns det en reell chans att vi får se ett nytt parti ta plats i Sveriges riksdag.

I och med startskottet för valrörelsen vill även vi på Bloggokrati passa på att starta om lite på nytt. Vi planerar att kontinuerligt bevaka och kommentera valrörelsen under de närmaste åtta månaderna och hoppas att ni gör oss sällskap. Utöver några smärre layoutförändringar har vi också anpassat vår länkmeny till höger. Där hittar ni nu länkar till det mesta inom svensk politik, allt ifrån partihemsidor till opinionsundersökningar och pressmeddelanden.

I och med starten på valrörelsen tänkte vi ta tillfället i akt och berätta vad vi på Bloggokrati hoppas få se och höra från de svenska politikerna innan valdagen den 19 september.

• Redan i kvällens debatt hoppas vi att Fredrik Reinfeldt blåser liv i tanken om det borgerliga Sverige. Lägg bort trumfkortet ”regeringsduglighet” för ett ögonblick och prata om det som gav er makten 2006. Drömmen om ett annat Sverige. Prata om ett Sverige där de borgerliga frihetstankarna och individens möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen vardag tillåts växa och frodas. Självklart ska Statsministern prata om den ekonomiska krisen, arbetslösheten och vad Alliansen har gjort för Sverige under de gångna åren och vad han vill göra de  nästkommande fyra. Men det får inte stanna vid beskrivningar av det rent politiska arbetet. Det måste finnas utrymme för att prata om visionen om ett samhälle som bryter sig loss från socialdemokratins bojor och ger svenskarna de bästa tänkbara förutsättningarna att styra över sina egna liv och förverkliga sina egna visioner.

•  Vi hoppas också att Centern och Kristdemokraterna, som nu balanserar farligt nära de magiska fyra procenten, slutar klaga på att de tvingas stå i Moderaternas skugga och gör följande:

1. Ser till att samla kraft och resurser för att kunna ta tag i arbetet med Alliansens kommunikation gentemot väljarna. Ni var fyra partier som vann valet 2006. Även om ni själva kommer ihåg det så behöver väljarna påminnas om det dagligen fram till den 19:e september. 
   
2.  Lansera egna förslag. Det låter kanske som en paradox sett till ovanstående punkt men det är det på intet sätt. Inom Alliansen måste det kunna presenteras oliktänkande förslag, så länge de håller sig inom borgerliga ramar. Centerns arbetsförmedlingsutspel är ett ypperligt exempel på ett sådant förslag. Men det måste komma fler.
3. Fall inte för den Folkpartistiska populismen. Just Fp har under den senaste tiden visat prov på exakt hur man inte ska bete sig i ett politiskt samarbete. I Stockholm har exempelvis Per Ahlmark med följeslagare gått till hårt angrepp på sina Allianskollegor om utvecklingen av Stockholms stadsbild. Där använder man sig av en retorik som knappt ens hör hemma i sandlådan och tycks sakna all känsla för takt och ton. Ett än mer skrämmande exempel är Jan Björklunds, Allan Widman och Birgitta Ohlssons utspel angående försvaret. I sak har det rätt i väldigt mycket men sättet man presenterar det på har däremot inte många rätt alls. Det går inte att bibehålla sin trovärdighet genom att först komma överens med sina Allianskollegor om vilken politik man ska föra och sedan direkt efteråt gå ut och köra ett eget race i frågan. Ta en sådan diskussion internt och se till att få med er hela alliansen i en välbehövlig omläggning av den svenska försvarspolitiken. Därefter kan Alliansen tillsammans gå ut offentligt och erkänna att det har blivit fel och att man tillsammans avser att korrigera politiken snarast möjligt.
4. Förbered er på att svälja er stolthet och gå till val under en gemensam partibetäckning. Risken att mista möjligheten att förändra det svenska samhället till det bättre måste undanröjas. De borgerliga värderingarna och individens värde måste hållas högre än det enskilda partiet. En gemensam valallians för de borgerliga partierna skulle inte bara ta till vara på de borgerliga rösterna, det skulle dessutom visa väljarna att det är ideologin och visionerna som värdesätts och inte det egna partiets makt. Ett faktum som skulle distansera Alliansen ytterligare från Socialdemokratin.
   

Vi återkommer till vad vi vill se hos oppositionspartierna under valåret.

/J. Nyström